”Villkor för lobbyism”
Lobbyism – försök att påverka lagstiftning eller regleringar – är en legitim del av det demokratiska systemet, vare sig det utförs av enskilda medborgare, företag, frivilligorganisationer eller PR-byråer som arbetar på uppdrag av någon annan. Den fyller en viktig funktion eftersom den erbjuder politiker och tjänstemän information och kunskap, ger legitimitet åt lagstiftningsprocessen, samt förankrar lagen hos berörda aktörer. Lobbyism är därmed en tillgång i beslutsprocessen, och förhållandet mellan den som lobbar och den som blir lobbad kan närmast beskrivas som ömsesidigt.
I Sverige finns det en högst levande debatt kring lobbyism; den roll den spelar, om olika aktörers möjlighet att påverka, men framför allt kring en eventuell reglering av den. I diskussionen kring den senare tas ofta USA och EU som exempel på olika sätt att just reglera lobbyismen.
Det är emellertid det politiska systemet och lagstiftningsprocessen som styr förutsättningarna för hur lobbyismen bedrivs – och kan bedrivas – och därför skiljer sig dessa förutsättningar åt mellan olika stater. Dessa skillnader i villkoren innebär att en givande diskussion kring lobbyism måste ta dessa skillnader i beaktning.
I denna rapport, författad av Emma Svensson, doktorand på Mittuniversitetet, kartläggs därför de institutionella villkoren för lobbyism i USA, EU och Sverige. En presentation av de politiska systemen, den lobbyism som bedrivs, och regleringen av den, görs. Framställningen söker även redogöra för kritik och de diskussioner som förs i de olika systemen.
Denna rapport finns endast som pdf, se länken.
Rapport – Villkor för lobbyism
”Lobbyismens problem och möjligheter – Perspektiv från dem som både lobbar och har blivit lobbade”
Att försöka påverka politiken och dess innehåll är en demokratisk rättighet, och politiskt deltagande framhålls ofta som demokratiskt önskvärt. Det finns dock former av politiskt deltagande och politisk påverkan som väcker starka känslor och misstänksamhet. Dit hör inte minst lobbyism, som för många för tankarna till otillbörlig politisk påverkan, uppgörelser i slutna rum, manipulation av det politiska beslutsfattandet och till resursstarka grupper som får igenom sin vilja på bekostnad av resurssvagare grupper eller av allmänintresset.
Följaktligen ställs det med ojämna mellanrum nya krav på reglering av lobbying med syfte att minska lobbyismens omfattning, öka transparensen i olika påverkansförsök eller att minska risken för otillbörlig påverkan i samband med lobbyism. En aktuell undersökning bland svenska riksdagsledamöter visade även att det finns stöd hos en majoritet av riksdagsledamöterna från miljöpartiet, vänsterpartiet, socialdemokraterna och folkpartiet för en lagstiftning som tvingar lobbyister att öppet redovisa sina uppdrag (Möller, 2009).
Debatten om lobbyismens positiva och negativa inverkan på demokratin och det politiska beslutsfattandet är viktig, men kompliceras samtidigt av tre faktorer. För det första råder det sällan någon enighet i debatten om vad som egentligen ska räknas som lobbyism. För det andra är det sällan som de som har egna erfarenheter av lobbying deltar i debatten. För det tredje är den svenska forskningen på området mycket begränsad. Sammantaget gör detta att den offentliga debatten om lobbyism och organiserad politisk påverkan präglas mindre av upplyst förståelse än vad som vore önskvärt.
Mot den här bakgrunden är det övergripande syftet med den här rapporten, författad av Jesper Strömbäck, professor vid Mittuniversitetet, att diskutera lobbyismen och dess problem och möjligheter ur ett demokratiskt perspektiv.
För att få ett exemplar av rapporten skicka din adress till info@precis.se
Rapport Lobbyismens problem och möjligheter
Lobbyism i den svenska riksdagen
Frågan om lobbyismens roll i vår demokrati har under senare år kommit att få en allt större plats i samhällsdebatten.
Lobbyism som fenomen – här definierat som icke- institutionaliserade påverkansförsök gentemot offentliga makthavare – har dock funnits länge. Redan under 1800-talet fanns en utbredd lobbyism i svensk politik. Att debatten kommit att intensifieras i Sverige såväl som i andra länder sammanhänger med att en övergripande förändring skett när det gäller styrelseskicket.
Inom forskningen beskrivs en förskjutning från korporatism till pluralism, där just lobbyism spelar en allt viktigare roll. I det korporativa systemet kom vissa av staten utvalda organiserade intressen i åtnjutande av en särställning genom att de i olika institutionella sammanhang gavs möjlighet att medverka i den offentliga beslutsprocessen.
Korporatism handlar om ett bytesförhållande mellan staten och de berörda organisationerna. Mot att dessa organisationer, som i kraft av att de hade en monopolliknande ställning när det gällde att företräda en viss intressegrupp och därigenom med stor auktoritet också kunde företräda denna grupp, gavs inflytande över de egna hjärtefrågorna, erhöll staten legitimitet för den offentliga politiken vars implementering också underlättades av att organisationerna deltog i beslutsfattandet.
Förutsättningen var nämligen att organisationerna förmådde att disciplinera medlemmarna på ett sätt som var till gagn för helhetens intresse. När korporatismen fungerade som bäst bidrog med andra ord de stora intresseorganisationerna till att mildra konflikten mellan särintresse och allmänintresse genom att moderera de krav som artikulerades bland medlemmarna.
För att få ett exemplar av rapporten, författad av Tommy Möller, professor vid Stockholms Universitet, skicka din adress till info@precis.se
RAPPORT Lobbyism i den svenska riksdagen
”Lobbyisterna – om professionalism och engagemang i kundernas tjänst”
Hur ska egentligen en professionell PR-konsult förhålla sig till sina kunders uppdrag? I de normer som antagits av PR-konsultföretagens branschorganisation PRECIS sägs att det är viktigt med balans. Det krävs både ”betydande intresse och engagemang” och ”ett kritiskt och konstruktivt förhållningssätt” i uppdragsrelationen. Men hur ser den balansen egentligen ut?
Det är frågan som går som en röd tråd genom boken, som tillkommit på initiativ av PRECIS. Här skriver några av landets mest erfarna kommunikatörer och lobbyister om vad som krävs för att göra ett framgångsrikt jobb. Alla berättar inte utifrån samma perspektiv. Alla tycker inte lika. Det är inget konstigt med det. På en väl fungerande marknad för rådgivningstjänster ska det finnas utrymme för olika erbjudanden.
Syftet med boken är att spegla just bredden, och samtidigt erbjuda ett forum för diskussion kring begreppet professionalism i branschen. Boken är därmed ett led i arbetet för att öka kunskapen om vad PR-konsultföretag egentligen gör för sina kunder. Författarna svarar själva för innehållet i sina texter. De har redigerats av Cecilia Stegö Chilò, som har lång erfarenhet av politik, journalistik och opinionsbildning.
För att få ett exemplar av boken skicka din adress till info@precis.se
Allt kommunicerar – PR-konsulterna visar vägen
Allt kommunicerar – PR-konsulterna visar vägen är PRECIS bok som publicerades 2002. Boken är en antologi om PR och har totalt 29 författare från 16 olika företag. I 23 kapitel berättar företrädare för PR-branschen om sina olika områden, vilka frågeställningar som styr dagens kommunikationsarbete och ger sina visioner om hur detta kommer att utvecklas.
Hur får man riksdagen att ändra lagen så att bussbolagen får bättre villkor? Hur arbetar en lobbyist – och för vem? Varför är det så viktigt att förstå hur politiker tänker? Och vad betyder det att Ericssons vd inte finns på plats när tidningarna jagar honom?
Kommunikationen är i dag en affärskritisk verksamhet som kan avgöra om en organisation blir framgångsrik eller inte. Skickliga PR-rådgivare kan skapa mervärden åt sina uppdragsgivare, antingen de är utomstående konsulter eller kommunikatörer inom företaget. En av de största utmaningarna med boken är att tydliggöra den strategiska kommunikationens roll.
”Allt kommunicerar – PR-konsulterna visar vägen” är utgiven på Ekerlids Förlag, ISBN 91-89617-1.